Vårt mest kända resmål, troligen. Tidig avfärd (06:00) från hotellet, för att komma med ett morgontåg till Aguas Calientes. Tåget följde Urubambafloden hela vägen samtidigt som dalen efter ett tag avsmalnade till en canyon. Vegetationen förändrades också en del, det märktes tydligt att vi var på väg mot djungeln.
När tågresan var avklarad var det dags att äntra bussen som skulle ta oss ca 400 meter uppåt till ingången till den tidigare dolda och bortglömda staden. Kan man få nog av smala serpentinvägar? Vi bjöds på fin utsikt på vägen upp, även om det senare bleknade en aning när vi väl var uppe på toppen.
Vår guide mötte upp oss utanför ingången och tog sig gott om tid att berätta om alla byggnader och deras funktioner; ibland fakta och ibland spekulationer, eftersom man i många fall inte har några bevis (inkafolket skrev inte ner något i text) utan får gissa på så goda grunder man kan.
Utan bilder är det svårt att beskriva besöket i detalj, men det var en häftig upplevelse och det är faktiskt svårt att föreställa sig hur folk verkligen levde där för några hundra år sen. Imponerande konstruktioner där man försökt utnyttja det befintliga berget så gott det går, kombinerat med en otrolig utsikt över många av Andernas toppar.
Nu är vi tillbaka i Cusco och det har blivit sovdags, vi åker redan 06:00 imorgon mot Puno vid Titicacasjön, där det tydligen har brutit ut strejker nyligen. Får se om vi kommer att drabbas på något sätt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar